Starta aktiebolag steg för steg

Innan du börjar: bestäm dig för AB eller enskild firma

Aktiebolag (AB) och enskild firma beskattas olika, ger olika skydd för dig privat och kräver olika mycket administration. Ett AB är en egen juridisk person – bolagets skulder är i grunden bolagets, inte dina. En enskild firma är i praktiken du själv. Om du planerar att ta in ägare, anställa, sälja bolaget eller växa snabbt är AB oftast rätt val.

• AB: eget organisationsnummer, aktiekapital 25 000 kr (från 2020), styrelse och årsredovisning.
• Enskild firma: enklare start, men resultatet beskattas som din inkomst.
• AB skiljer tydligare på privatekonomi och företagsekonomi – bra när du vill ta lön eller utdelning.

1. Aktiekapital: 25 000 kr på ett bankkonto

Aktiekapitalet är pengar du sätter in i bolaget vid start. Beloppet är 25 000 kr sedan 2020. Pengarna är inte förlorade – de tillhör bolaget och används löpande i verksamheten. Du behöver ett aktiekapitalkonto (också kallat startkapitalskonto) hos din bank. När insättningen är gjord får du ett bankintyg som styrker att pengarna finns.

2. Stiftelseurkund och bolagsordning

Stiftelseurkunden är dokumentet där stiftarna (du och eventuella medgrundare) förklarar att ni bildar bolaget, tecknar aktier och betalar för dem. Bolagsordningen är bolagets grundregler: firma (namn), säte (kommun), verksamhet, aktiekapitalets storlek, antal aktier och räkenskapsår.

• Välj ett namn som fungerar juridiskt (kontrollera att det inte krockar med befintliga varumärken).
• Sätt verksamhetsbeskrivningen brett nog för att rymma framtida pivoter, men konkret nog för Bolagsverket.
• Räkenskapsår är oftast kalenderår, men brutet räkenskapsår kan passa säsongsbolag.

3. Registrera bolaget hos Bolagsverket

Registreringen görs digitalt via Bolagsverkets e-tjänst med BankID. Du laddar upp stiftelseurkund, bolagsordning och bankintyg och betalar avgiften (från 1 900 kr digitalt vid publikationsdatum). Handläggningstiden varierar från några dagar till några veckor. När bolaget är registrerat får du organisationsnumret – det använder du sedan i alla kontakter med myndigheter, banker och kunder.

4. F-skatt, moms och arbetsgivarregistrering

Efter att bolaget finns registrerar du det för F-skatt hos Skatteverket. F-skatt betyder att bolaget själv sköter sin skatt och att dina kunder slipper göra skatteavdrag när de betalar dig. Om verksamheten är momspliktig (vilket den nästan alltid är) registrerar du för moms samtidigt. Ska du ta ut lön – till dig själv eller anställda – behöver du också arbetsgivarregistrering.

1. F-skatt: gör bolaget skattesubjekt gentemot Skatteverket.
2. Moms: välj momsperiod (månad, kvartal eller helår) baserat på förväntad omsättning.
3. Arbetsgivarregistrering: krävs innan första lönekörningen.

5. Öppna företagskonto och sätt upp bokföringen

Aktiekapitalskontot är inte samma sak som bolagets löpande företagskonto. När bolaget är registrerat kan pengarna flyttas dit och användas i verksamheten. Från dag ett har bolaget bokföringsplikt – varje transaktion ska bokföras löpande. Många väljer att köra bokföringen själva i början och ta in redovisningsbyrå för bokslut och deklaration.

Vad brukar gå fel?

• Att välja fel räkenskapsår och sedan behöva ändra – kostar tid och pengar.
• Att missa att teckna företagsförsäkring innan första leveransen.
• Att blanda ihop aktiekapital och lån till bolaget – de bokförs helt olika.
• Att glömma bort styrelseprotokollet vid formella beslut (utdelning, ändringar).

Kostnader att räkna med första året

• Bolagsverket: registrering ca 1 900 kr digitalt.
• Aktiekapital: 25 000 kr (finns kvar i bolaget).
• Bokföringssystem och/eller redovisningskonsult.
• Företagsförsäkring och eventuell F-skatt att betala in.

FAQ