3:12-reglerna och utdelning enkelt förklarat (gränsbelopp)

3:12-reglerna avgör hur mycket utdelning du kan ta ur ditt fåmansbolag till låg beskattning (20 %). Reglerna är krångliga i detaljerna, men grundprincipen går att förstå på en kaffe. Här är den läsbara versionen.

Varför finns 3:12-reglerna?

I ett fåmansbolag är ägaren ofta samma person som gör jobbet. Utan särskilda regler skulle du kunna välja mellan lön (hög skatt) och utdelning (låg kapitalskatt) och alltid ta det billigaste. 3:12 finns för att styra hur mycket av utdelningen som beskattas lågt (kapitalinkomst) och hur mycket som beskattas som lön.

Gränsbelopp: det utrymme du kan dela ut till 20 %

Varje år får du ett gränsbelopp på dina aktier. Utdelning upp till gränsbeloppet beskattas med 20 %. Utdelning över gränsbeloppet beskattas som tjänsteinkomst (samma progressiva skatt som lön) upp till ett tak, sedan som kapital. Outnyttjat gränsbelopp sparas till nästa år och räknas upp med statslåneränta + tillägg.

Två sätt att räkna gränsbelopp

Förenklingsregeln

Ett schablonbelopp per år, oavsett löner och kapital i bolaget. Enkelt att räkna – bra för nystartade bolag och bolag med låg lönesumma. Nackdel: får bara användas i ett bolag om du äger flera. Kontrollera aktuellt schablonbelopp för 2026 hos Skatteverket – beloppet ändras årligen.

Huvudregeln

Räknas som en räntedel på anskaffningsvärdet av aktierna PLUS ett lönebaserat utrymme. Löneutrymmet är en andel av bolagets totala löner (till alla anställda, inklusive dig) förutsatt att du själv tagit ut tillräcklig lön. Kravet på egen lön är det som brukar sätta käppar i hjulet.

Lönekravet: din egen lön ska vara minst ett grundbelopp ELLER en viss procent av totala löner. Beloppet baseras på inkomstbasbeloppet och ändras varje år.

När passar vilken regel?

Ensam ägare utan anställda och låg egen lön → förenklingsregeln är oftast bäst.
Bolag med flera anställda och löner i mångmiljonklassen → huvudregeln kan ge betydligt större utrymme.
Jämför alltid båda inför beslut om utdelning – valet görs per år.

Sparat utrymme växer med tiden

Tar du inte ut hela gränsbeloppet ett år, sparas det. Det sparade utrymmet räknas upp årligen med statslåneränta plus ett tillägg. Många bolag samlar utrymme under uppbyggnadsår och delar ut större belopp när bolaget mognar eller vid en exit.

Tjänstebeskattat tak och därefter

Utdelning över gränsbeloppet beskattas som tjänsteinkomst upp till ett tak per år (i praktiken flera miljoner). Över taket går resten till kapitalbeskattning. Det gör att extremt stora utdelningar aldrig blir 'oändligt' dyra – men det är svårt att slå den effektiva skatten på gränsbeloppet.

K10-blanketten

K10 är blanketten där du deklarerar ditt gränsbelopp och eventuell utdelning från fåmansbolag. Den lämnas ihop med din privata deklaration, inte bolagets. Sparat utrymme förs över mellan år på K10 – tappar du bort blanketten tappar du bort utrymmet, så spara alla.

Reformförslag – följ med

3:12-reglerna har varit föremål för utredningar och ändringsförslag flera gånger under 2020-talet. Regler som gäller idag (juli 2026) kan förändras. Kontrollera alltid mot Skatteverkets aktuella information innan större beslut.

FAQ

›Måste jag ta utdelning varje år?

Nej. Sparat utrymme förs över och räknas upp. Många ägare tar utdelning oregelbundet.

›Kan jag byta mellan förenklings- och huvudregeln?

Ja, valet görs per år och per bolag.

›Vad händer om jag inte klarar lönekravet?

Då får du inte använda det lönebaserade utrymmet i huvudregeln det året – bara räntedelen. Förenklingsregeln fungerar ändå.

Innehållet är pedagogisk vägledning och utgör inte bindande skatte- eller juridisk rådgivning. Regler, gränsbelopp och datum ändras – kontrollera alltid mot Skatteverket och Bolagsverket eller rådgör med en byrå innan du fattar beslut.